ÄR DU REDO FÖR HIMLEN? 2006 11 26
Text: Jes 65:1-5, 17-19

Är du redo för himlen och vill du till himlen? Många säger att de vill dit så småningom men att livet här har så mycket att bjuda ännu. Det kanske är så att man vill dit men är ännu inte redo.
Har du tänkt på vilken som är den absolut största faktorn att påverka domen? Den absolut största faktorn är Korset som Jesus dog på. Jesu korsdöd är den händelse som påverkar vår dom allra mest och den påverkar förstås i positiv riktning.
Det säger något om vad Gud vill i domen och hur mycket han har gjort för att vi människor ska gå fria i domen och få komma hem till Gud, till det nya som han talar om i Jesaja 65. Jesus gjorde allt, gav allt, för att vägen till himlen skulle vara öppen för oss.
Men är vi redo för himlen? Låt oss läsa de första verserna i Jes 65. - -
När jag fick syn på de här verserna så tänkte jag spontant: "det här handlar ju om Sverige år 2006". Det är ju precis så här det är i vårt land. Gud låter sig sökas och finnas i varje kyrka, i varje kristen gemenskap och i varje kristen. Ordet kan läsas och höras. Men Sveriges folk har blivit ett trotsigt folk som det står i vers 2: Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett trotsigt folk, som vandrar på den väg som inte är god, som följer sina egna tankar, ett folk som ständigt kränker mig rakt i ansiktet. Frågan är: gäller detta bara Sveriges folk eller gäller det också oss som Guds församling?
Det är ju faktiskt så att det är inte alla kristna som vill eller klarar av situationen när Gud talar konkret och när han svarar på våra böner. Vi utgjuter oss gärna för Gud men kan ha svårt att ta emot Gud när han svarar på sitt sätt. Vill vi ta emot från Gud? Vill vi höra från honom? Vill vi egentligen förändras? Det är kanske därför vi inte vill till himlen idag - direkt - för vi vill inte förändras.
Vi kanske inte vill äta Guds manna, vi kanske inte vill hålla på med lovsång inför tronen ständigt. Vi vill njuta av pommes friten ett tag till och vi vill gotta oss i den här världens kulturyttringar ett tag till. Himlen Ja tack, men inte nu! Visst är det motsägelsefullt.
Paulus hade förstått det hela. Han såg på sitt gamla jordiska liv som en stor förlust och han längtade till himlen och hade gärna kommit dit redan igår. Så här skriver han: Fil 3:7,8 Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus.
Fil 1:23-25 Jag skulle vilja bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre. Men för er skull är det nödvändigt att jag får leva kvar. Och då jag är övertygad om det, vet jag att jag skall leva och bli kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron.
Paulus gav uttryck för att han var redo för himlen och viss om himlen. Därför orkade han också leva kvar här för andras skull. Det blev hans enda anledning att leva vidare på jorden och han visste att han skulle få leva - Gud behövde ju honom.
Ibland kan jag känna att vi tänker tvärtom. Vi vill vara kvar här och därför orkar vi inte med himlen och Gud och vi orkar inte heller med omvärlden. Frågan är om vi är vissa om himlen. Är vi inte det så blir ju himlen ett annalkande hot för oss. Något som endast kommer att skilja oss från vänner som lever närmare Gud än vad vi gör.
Men nu är inte himlen ett hot. Himlen är inte något som skiljer människor från varandra. Skiljandet står vi faktiskt för själva. Ingen har uttryckt det bättre än Jesus själv i sitt samtal med Nikodemus i Joh 3: Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda.
Älskar du Jesus mer än den här världen så blir du frikänd i domen men älskar du jordelivet mer än vad du älskar Jesus så är du redan dömd.
Vad var det nu Gud sa: Jag låter mig sökas av dem som inte frågade efter mig, jag låter mig finnas av dem som inte sökte mig. Till ett folk som inte åkallade mitt namn sade jag: "Här är jag, här är jag." Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett trotsigt folk, som vandrar på den väg som inte är god, som följer sina egna tankar, ett folk som ständigt kränker mig rakt i ansiktet.
Men Gud älskar oss, låter sig sökas och låter sig finnas. Han är inte långt borta och han älskar dig som sitt eget barn. Det är du.

TILLBAKA