STÅ UPP, VAR LJUS! 2006 12 03
Text: Jes 9:2, Jes 60:1-2, Ef 5:8

Den här tiden handlar ju mycket om ljus. Vi tänder ljus, vi läser om ljuset och från Jesus får vi höra att vi är ljus. Och just för att han som är världens ljus kommer till oss kan vi vara ljus i världen.
Vi läser från tre bibelställen: Jes 9:2, Jes 60:1-2, Ef 5:8.
Som kristna kan vi säga att alla de här tre sammanhangen ligger bakom oss i historien. Samtidigt är de alla tre högst aktuella. Mörkret är stort i vår värld idag, inte minst i Sverige. Det är alltid så att Jesus kommer till oss och det är alltid så att vi på nytt behöver påminna oss om vilka vi är i Kristus och vi behöver stå upp för det.
En väldigt naturlig konsekvens av att ljuset Jesus kommer är att människors liv blir förvandlade. I Jesus får vi nya förutsättningar, en ny grund för våra liv. Vi blir nya skapelser och vi bär frukt som hör himmelriket till.
Ska vi tala om att Guds Son kom till jorden, ska vi tala om att Jesus kom till Jerusalem på en åsna för att dö på korset så måste vi också tala om vad det innebär för de människor som väljer att tro och ta emot. Vi måste ge vägledning om hur de människorna ska leva sina nya liv och vi måste hjälpa dem att känna igen Guds rike.
Alltsammans kan innefattas i adventsbudskapet.
Herren säger genom Jesaja: Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer. Uttrycket säger att vi kan stå upp och vara ljus därför att vårt ljus kommer till oss. Egentligen handlar det här om Jerusalem. Genom att världens ljus kom till Jerusalem så blev staden ett ljus och det gällde för dess invånare att stå upp och leva ut det som de var i Gud, i Jesus. Det är han som gör hela skillnaden. Det är hans ljus som lyser i oss så att vi är ljus i världen.
Blygsamhet och falsk fromhet får oss ofta att hellre tala om oss själva som syndare än som rättfärdiga ljus. Det kan ju vara ett sätt att slippa stå upp för Guds rike, att slippa bekänna sin tro och våga leva i tro. Som om det vore något negativt för oss. Det är ju ett privilegium att få vara ett ljus i den här mörka världen. En kristen som står upp och är ljus kan inte gömma sig bland människor lika lite som ett tänt stearinljus kan gömma sig i ett mörkt rum.
När Jesus kom och var det där ljuset för människor så var det i huvudsak två saker han gjorde. Han predikade att Guds rike var nära och han botade sjuka. När han sände ut sina lärjungar sa han till dem: Och där ni går fram skall ni predika: Himmelriket är nu här. Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som gåva, ge det som gåva. Matt 10:7,8. Och Lukas berättar att vid ett tillfälle kom de sjuttio lärjungarna tillbaka glada över att till och med de onda andarna lydde dem i Jesu namn. Luk 10:17.
I en av texterna för första advent är det just sådana saker som Jesus säger i sin programförklaring (Luk 4:18-19)
Det är sådant här som blir till ett glädjebudskap och ett riktigt adventsbudskap. Nu kommer inte Jesus i köttet. Det är du som kristen som ska stå upp och vara ljus i den här tiden. Det är du som ska predika att himmelriket är nära och bota de sjuka. Du har fått den helige Ande som gåva och i Jesus är ingenting omöjligt.
Paulus skriver i 1 Kor 4:20 att Guds rike består inte i ord utan i kraft. Det säger något om hur vi ska förmedla budskapet om riket till människor. Jag kan bara tolka det som att det är viktigare och mer centralt att bota sjuka än att tala en massa om att Gud älskar oss och förlåter vår synd. Eller rättare sagt: när vi talar om Guds kärlek och att han förlåter allt så måste vi demonstrera det med kraftgärningar. Det märks ju tydligt i vårt land att människor har slutat att lyssna på våra ord, de upplevs som tomma ord.
Lukas 9:11 säger att folket följde efter Jesus och han tog då emot dem och talade till dem om Guds rike och han botade dem som behövde hjälp.
Här finns rejäla utmaningar för en gammal etablerad församling som inte har så lätt att nå ut med evangeliet. Här finns utmaningar för dig som vill vara ett ljus i världen. Lyssna, du som har öron!
Advent - den ordagranna betydelsen är "tills han kommer". Det handlar inte om att vänta. Israel folk väntade innan Jesus föddes och judarna väntar i viss mån fortfarande. För oss kristna är inte advent en väntans tid i fråga om Jesu födelse. Vi firar att han har kommit till världen och att den uppståndne levande Frälsaren vill röra vid människor genom våra liv idag. Det vi väntar på är att han ska komma tillbaka vid tidens slut. Det vi väntar på är himlen i fullt mått.
Men under tiden får vi leva ut och manifestera att Jesus vill predika glädjens budskap för de fattiga, att Jesus vill ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda och ge de betryckta frihet. Hör - tro - och gör!

TILLBAKA