FRIMODIGHET, UTHÅLLIGHET OCH OFFENTLIGHET
2006 12 10
Text: Hebr 10:35-39

Vi vet inte vem som har skrivit Hebréerbrevet. Det man kan säga är att det kan vara skrivet till en judekristen läsekrets, kanske i Jerusalem. I så fall är det skrivet före år 70 för brevet talar om tempeltjänst, och templet förstördes år 70. Det kan också vara skrivet till hednakristna och då anser en del forskare att det är skrivet under åren 80 - 90. Vi vet inte säkert. Men det anses vara ett viktigt och centralt brev i Nya Testamentet.
I textens sammanhang varnas det för avfall från den kristna tron. Här skrivs också om tre ingredienser i den kristna tron som är en förutsättning för att Guds rike ska kunna blomma ut i vårt sammanhang och att vi ska få vara med där. De tre ingredienserna är frimodighet, uthållighet och offentlighet. Hör vad som skrivs:
(Texten läses)
1.Offentlighet. Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar. Ibland hör man folk säga att "var och en blir salig på sin tro" eller att "min tro är min ensak" eller liknande. Oftast är sådana uttryck inte sanna utifrån ett kristet perspektiv. Man blir inte salig på sin hemmasnickrade tro. Jesus var noga med att visa vägen för vår tro. Han sa: Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Det är alltså tron på Jesus och framför allt gemenskapen med honom som leder oss rätt och som gör en människa salig, dvs lycklig ur ett evighetsperspektiv. Jesus kompromissar inte med detta. Det är han som är vägen för oss. Tänk på det när du talar med människor om tron. Den handlar om Jesus.
Det är inte heller så att tron är en privatsak som vi kan ha för oss själva. Det strider mot den kristna trons natur. Tron är personlig men inte privat. Hur ska man kunna vittna om Jesus, hur ska man kunna utföra missionsuppdraget om man inte är offentlig med sin tro. Man talar ibland om transparens. Vi ska vara transparenta med vår tro och våra liv så att andra kan läsa oss och se Jesus i oss. Detta är tydligen så viktigt att författaren knyter det till vårt eviga väl. Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar. Paulus skriver i Rom 10:9,10: Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. En del ser detta som kravfyllt men egentligen är det ju en väldigt enkel väg till frälsning och evigt liv. Var glad att det inte krävs mer av dig.
2.Frimodighet. Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. Att vara frimodig är inte detsamma som att vara naiv eller överentusiastisk. Frimodigheten har att göra med att man lever sitt liv i Jesu efterföljd och fortsätter att göra det som Jesus började att göra. Så här sa Jesus, Joh 14:12: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. Jesus talade om Guds rike och han botade sjuka. Det är det vi ska fortsätta att göra. Vi ska också göra människor till lärjungar för det gjorde Jesus. Var frimodig, du har fått den helige Ande som gåva. Gud bor i dig - verkligen. Ingenting är omöjligt för den som tror.
3.Uthållighet. Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. Att vara uthållig innebär att man inte ger upp. Det kan också se naivt och fanatiskt ut i människors ögon. Men uthålligheten har lön med sig. Den visar att vi vägrar att ge upp de löften som Jesus har gett. Att hålla fast vid dem gör att vi får se löftena uppfyllas. Guds vilja är egentligen inte svår att förstå. Det svåra är att acceptera enkelheten i hans vilja. Det svåra är att uthärda i hans vilja trots alla krafter i världen som vill få en kristen på fall.
Vad är det då som driver en kristen att så bjuda på sig själv, så ge ut sig själv till allmän beskådning och så offra sig själv så att han/hon riskerar sitt anseende, sitt rykte och kanske t.o.m. livet? Jo, det är det adventsperspektivet att Jesus kommer snart. Inte för att födas igen utan han kommer tillbaka för att hämta de sina, de som inte har kastat bort sin frimodighet, de som har varit uthålliga och de som har varit offentliga med sin tro på Jesus.
Människor vill inte höra om kristendomen eller om kyrkan. Det känns gammalt och mossigt. Däremot lyssnar man gärna när Jesus presenteras. Det är Jesus som frälser och helar, inte kyrkan eller kristendomen. Det kan tyckas vara en hårfin skillnad men den skillnaden gör allt. För till sist är det bara Jesus det handlar om.
Amen.

TILLBAKA