VANÄRAN BYTS I ÄRA 2004 04 11
Text: Jes 25:8-9

"Äras den som äras bör". Det uttrycket känner du kanske igen och vet vad det betyder. Någon ska ha äran för det fina resultatet. Ära är ett ord som de flesta vet vad det betyder, men det är inte så lätt att förklara. Dess motsats, vanära, är inte heller lätt att förklara.
Det ordet finns i vår text. Herren ska ta bort sitt folks vanära överallt på jorden. I 1917 års översättning står det smälek i stället för vanära. Det talas mycket om hedersmord nu för tiden. Ofta är det döttrar som drar vanära över sin familj genom att anta en västerländsk livsstil, eller genom att ha sällskap med en svensk pojke. Hedern är så viktig att man är beredd att mörda sina barn för att kunna behålla hedern och slippa vanäran.
Detta stämmer inte i vår kultur, med vårt kristna arv. Våra värderingar är nästan de motsatta. Den som mördar, av någon som helst anledning, drar vanära över sig själv.
Så har vi genom detta exempel ringat in en betydelse av ordet vanära. Det handlar om anseende utifrån den kultur man lever i.
Men situationen kan också vara som för Josef och Maria. Matteus berättar: Matt 1:19 Nu var Josef, hennes man, en rättsinnig man och ville icke utsätta henne för vanära; därför beslöt han att hemligen skilja sig ifrån henne.
Enligt 5 Mos 22:23f kunde Josef lämna Maria till förmån för den man som han trodde hade gjort Maria med barn. Då hade Maria sluppit det dödsstraff som lagen annars påbjöd, när man var trolovad med en man och hade sex med en annan. Vanära kan alltså handla om ställning inför lagen och inför Gud - och det kan handla om anseende.
Profeten Jesaja fick profetera mycket om Jesus. I den här texten talar Jesaja Herrens ord angående den yttersta tiden och konsekvenserna av Jesu död OCH uppståndelse.
I Guds rike är döden omintetgjord, tröst finns för den som sörjer över något, den som befinner sig i ett ofördelaktigt förhållande till någon annan - dvs. den som är i vanära - skall lyftas upp ur sin situation.
Detta är uppståndelsens konsekvenser. Detta är det hopp som vi som Herrens folk får leva i.
Finns det då någon vanära och smälek bland Guds folk idag? Ja, t.ex. är det i många länder fult och t.o.m. olagligt att vara en kristen. Med sin trosbekännelse riskerar man livet. Ändå lever tron intensivare än någonsin i dessa länder, och dom kristna blir allt fler. Många av dessa förtryckta och förföljda kristna säger: "Låt oss inte slippa förföljelsen. Låt oss inte slippa att bli utsatta för den vanära som det innebär när man är kristen i det här landet. Den håller oss alerta och skärpta i tron." Men man vet att Herren lever i dessa länder, man lever i uppståndelsens verklighet, och i att en dag ska alla tårar torkas av och Gud ska ta bort sitt folks vanära.
En levande uppståndelsetro gör att en kristen orkar leva i hoppet om att en gång ... en gång ska det bli verklighet - och samtidigt lever han redan i den verkligheten och har sitt hem, sina tankar och sitt hjärta hos levande Gud.
Petrus skriver: Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. I sin stora barmhärtighet har han fött oss på nytt till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, till ett arv som inte kan förstöras, fläckas eller vissna och som väntar på er i himlen.......... Därför kan ni jubla .... (1Petr 1:3-4,6)
Paulus skriver: Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner, förnyas min inre människa dag för dag. Mina kortvariga lidanden väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt mig, som inte riktar blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. (2 Kor 4:16-18)
Kyrkan på jorden är en lidande kyrka. Antingen lider den av förföljelse och får bära den vanära som andra lägger på den, eller så lider den av välstånd och löper stor risk att själv dra på sig vanära. Hur vi än har det så behöver vi Guds kärlek och förbarmande. En dag får vi leva i en yttre och en inre harmoni. Allt har fallit på plats.
Det får vi se fram emot, för Jesus har uppstått från de döda och därmed är allt vunnet och övervunnet. Djävulen är besegrad, syndens makt är besegrad och döden är besegrad - i Jesus Kristus.
Låt oss säga som Jesaja: Ja, här är Herren (han sa "där är Herren"). Här är Herren, som vi hoppades på, låt oss fröjdas och vara glada över hans frälsning. Halleluja!

TILLBAKA