VI HAR ALLT I KRISTUS 2004 12 19
Text: 2 Kor 1:20-22
I 70- och 80-talets Göteborg fanns en man som gick på Avenyn och samlade tomburkar och annat från papperskorgarna. Han var illa klädd och hade tidningspapper och plastpåsar på fötterna. Det ryktades att han var mycket rik, men pga. psykisk sjukdom visste han inte om det. Sant eller falskt rykte, det vet jag inte, men jag såg mannen ett par gånger. Tänk, vilket öde, att vara jätterik men inte veta om det. Vilken tragedi!
Hur är det med dig? Vet du om hur rik du är? Jag antyder nu inte att du är psykiskt sjuk, men något är fel om du inte vet att du som kristen är otroligt rik - att du har tillgång till allt vad himlen har att ge. Kung David visste det. Han uttryckte det på sitt sätt: Herren är min Herde, mig skall inget fattas, eller som en pastor jag känner sa: Herren är min Herde, jag fattar ingenting.
Hur kommer det sig att vi är rika? Jo för Jesus Kristus är rik, och som kristna finns vi i honom.
En del människor är fixerade vid pengar. Hela livet kan gå ut på att samla och lägga på hög. Det blir ett allvarsamt och glädjefattigt liv. Rikedomar är till för att användas. Bara så kan de också växa, det lär Bibeln oss. Det kan handla om pengar, men framför allt handlar det om sådant som hjälper oss att leva som kristna i samhället.
Man kan vara fixerad och orolig eller man kan vara trygg och inte bry sig om att mäta rikedomen. Man lever i stället.
Jag tror att Maria gjorde så. Den här söndagen handlar ju om Herrens moder, Maria.
Hon hade fått höra ängelns ord, att ingenting är omöjligt för Gud. Marias svar blev inte att hon trodde eller trodde inte. Hennes svar var: Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.
Hon trodde alltså, men var inriktad på tjänsten och livet.
Behöver vi veta vilka vi är i Kristus och vad vi har i Kristus? Ja, vi behöver veta det för att kunna leva ett glädjefyllt och segerrikt kristenliv, men vi behöver inte gå omkring och tänka på det hela tiden. Det blir fel fokus. Våra tankar ska inriktas på Gud och på medmänniskor.
Låt oss ändå se vad Paulus skriver i 2 Kor 1:20-22, om vilka vi är och har i Kristus: Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom. Därför säger vi också genom honom vårt Amen, Gud till ära. Det är Gud som befäster både er och mig i tron på Kristus och som har smort oss; han har satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en borgen i våra hjärtan.
Guds löften är uppfyllda i Kristus, står det. Ett exempel på det är Jes. 9:2: Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, ja, över dem som bor i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.
Jesus säger i Joh. 8:12: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. Jesus själv bekräftar löftenas uppfyllelse.
Gud befäster oss i tron, står det. Det betyder att det är Gud som föder och väcker tro i oss, han föder oss på nytt. Han gör oss till nya skapelser, genom vår tro på Jesus. Ingen människa tar sig en tro av sig själv. Vi bara bekräftar Herrens verk med oss. Vi behöver inte fundera på sådant i alla lägen, det räcker med att vi har förhållningssättet att det är Gud som ska ha äran för sitt verk.
Han har smort oss, satt sitt sigill på oss och gett oss Anden. Här är tre uttryck för exakt samma sak, nämligen att vi vet att vi är Guds barn genom att han har gett oss sin Ande. Att han har smort oss syftar på den gammaltestamentliga traditionen att smörja en ny kung med olja som en symbol för att Gud med sin Ande skulle hjälpa kungen att regera med vishet, kärlek och makt. Att Gud har satt sitt sigill på oss handlar om att han vill visa vem vi tillhör. Vi sätter en namnskylt på våra cyklar. Vi sätter en vigselring på vårt finger. Ett sigill som vittnar om en tillhörighet. Han har gett oss sin Ande - en Hjälpare i nöden och i livets alla skeden. En hjälpare i tjänsten, när vi lever våra vardagsliv. Han har gett Anden som en borgen i våra hjärtan. Man kan säga att han har gett oss en handpenning när han köpte oss, så att vi ska veta att en dag får vi komma hem till honom.
Allt detta är viktigt, mycket viktigt. Vi behöver inte gå omkring och tänka på det alltid, men vi behöver veta det så att vi är trygga människor. Vi ska ju både tro på en osynlig Gud och tjäna honom i den här materiella världen. Snart är det jul. Vår huvuduppgift bland människor är inte att argumentera kring Jesu födelse, utan att med våra liv visa på hans kärlek och erbjuda den rakt in i människors behov. I mötet med andra behöver vi inte fundera över vår tro, utan i stället erbjuda det som Bibeln säger kring frälsning, helande, bönesvar. Gud tar ansvar för sina löften. Låt "God Jul" betyda att Gud är med och hjälper i vardagen, ibland genom våra händer.

TILLBAKA